Vi blickar framåt

Efter att snart ha kämpat sig igenom en hel bandysäsong kände jag att det var dags att slå mig ner bakom tangentbordet. Vi har kommit till ett läge som är högintressant och fler saker än någonsin pågår i omklädningsrummet.

VM är avslutat och ingen mindre än Janne Loffe Kebaben Carlsson fick avgöra finalen.
Jag bjuder naturligtvis på en bild från svenskbandy.se för att ni ska få ta del av guldyran!



Jotack, Sverige tog guld och IFK's fem representanter har gjort oss stolta -men nu räcker det!
Ikväll är de tillbaka och som jag har längtat! Kickis frånvaro på bänken gör mig lite orolig då ingen sprider sådant lugn som självaste lagkaptenen.

Imorgon är det dags för sista seriematchen som efter ett par turbulenta minuter plötsligt blev inställd förra helgen.
Det är Tranås BOIS som står för motståndet och vi ber vädergudarna om uppehåll och minusgrader!

Vi närmar oss slutspel och trots att serien inte är helt avslutad står vi som klar tvåa och är direktkvalificerade till semifinal. Nu väntar en riktigt hård avslutning på den här säsongen men IFK är väl förberedda efter ett par månaders hårdträning.

Jag minns min första sejour på träningsläger med IFK. Jag satte mig i en bil till Frösakull och tog mig igenom två dagars helvete. Ett gäng tjejer av sällan skådat slag sprang fram och tillbaka med ett leende på läpparna och puschade varandra -jag ville bara dö. Det hade ju varit sommar, hade de inte grillat och legat i hängmattan som jag? Tydligen inte. Men jag insåg snart att det var precis det här jag behövde. Och när jag på kvällen kröp ner i en säng brevid Lollo var det med en skräckblandad förtjusning inför träningspassen som väntade dagen efter. -Jag skulle stanna kvar. 

Det forsatte sedan med barmarksträning på Skogsvallen och det enda jag hade i huvudet var att jag snart skulle få entra ishallen och slippa löparskorna. Snart stod man i rinken för första gången och tiden rann iväg. Stor bana var ett faktum och man visste att man hade en lång säsong framför sig -men nu är vi är. Och snart är den slut.
Men först ska vi göra varandra stolta och avsluta den här säsongen på bästa sätt. Och när den är över ska vi kunna se varandra i ögonen.

Jag är glad att jag valde att göra som Olga, Mischa och Leijna. Fööör... ett trevligare gäng än IFK...! :)

Med det sagt är det slut på lovorden och nu kommer jag istället övergå till att intensivt följa vad som pågår. Så nu gäller det att bita sig i tungan och tänka sig för, för jag lägger inga fingrar mellan! Här avslöjas ALLT!

/ #3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0